Upp- och nedgångar för svensk ekonomi

Storleken på ett lands ekonomi fastställer man med måttet BNP, som står för bruttonationalprodukten. Sveriges BNP har, likt andra länder, fluktuerat genom åren. Det har funnits tider då den har varit väldigt stark och tider då den har gått ned kraftigt. I den här artikeln ska vi ta upp några av dessa tillfällen och beskriva vad de handlade om. Sedan år 1950 kan man generellt säga att Sveriges ekonomi har gått upp kraftigt.

År 1950 kunde man mäta den svenska ekonomin till ett värde av 700 miljarder kronor. Den svenska BNP:n är idag mer än fem gånger så stor som detta. Vad innebär då en sänkning i BNP:n, för vanligt folk? I regel kan man säga att man har mindre pengar att röra sig med och att konsumtionen därför minskar. När ett lands befolkning konsumerar mindre spär det på krisen ytterligare och skapar en nedåtgående spiral.

Export och rekordår

När folk konsumerar mindre måste företag producera mindre för att inte förlora pengar. Tvärtom är det förstås när det finns en stor efterfrågan och stor konsumtion. Efter andra världskrigets slut, år 1945, var stora delar Europa och dess industri förstörd. På grund av att Sverige hade hållit sig utanför kriget var dock den svenska industrin fortfarande intakt. Detta gjorde att det kom stora internationella beställningar till Sverige och produktionen gick på högvarv.

Det man producerade och exporterade mest var malm, skog, maskiner och transportmedel. Det här inledde en trend inom svensk ekonomi som kom att nå sin kulmen i början av 1960-talet, de så kallade rekordåren. Vid den här tiden var BNP-tillväxten otroligt hög i jämförelse med vad den hade varit under andra år. Runt 5 % varje år växte den svenska ekonomin i snitt. Det låter inte som så mycket men det är det!

Kris under 70- och 80-talet

Underbart är kort, så även inom ekonomi. Efter 60-talets rekordår kom 70-talet med höjda oljepriser. Detta skedde på grund av ett antal internationella konflikter. Då de svenska lönerna dessutom hade ökat kraftigt under högkonjunkturen fanns det flera orsaker till att det blev dyrt att bedriva en produktion inom landets gränser. Den svenska industrin fick svårt att konkurrera utomlands och år 1977 börjar BNP:n minska istället för att öka.

Man valde då att sänka värdet på den svenska kronan centralt, detta för att det skulle bli billigare för internationella köpare att inhandla exportvaror från Sverige. Det var en metod som fungerade för tillfället, även om det till slut bara gjorde saken värre då lönerna fortsatte att öka. Mot slutet av 80-talet var krisen ett faktum och inget temporärt fix eller magisk lösning såg ut att finnas i sikte.

90-talet

Under tidigt 90-tal började man kunna se hur pengarna flödade ut ur Sverige och in i andra länder. Detta för att investerare internationellt inte längre litade på att den svenska ekonomin var stabil nog att investera pengar i. Riksbanken valde även att höja räntan kraftigt. Den var vid denna tid inte styrd av marknadsvärdet, utan var kopplad mot eurons föregångare, ecun, och hade fast kurs. Det visade sig senare att även detta förvärrade situationen.

När Riksbanken höjde räntan hade folk inte längre råd att betala tillbaka sina lån. Samma sak hände med företag och istället för att investera mer, vilket hade varit gynnsamt för ekonomin i sin helhet, var företagen tvungna att säga upp folk. BNP:n fortsatte att krympa fram till år 1994. Tack och lov visade det sig då att ekonomin var på väg uppåt igen, framåt sent 90-tal och in på tidigt 2000-tal såg man tydliga resultat.

IT-bubblan

Man brukar tala om IT-bubblan runt år 2000. Den innebar att massor av investerare satsade pengar på IT-baserade företag då de såg en stor potential i dessa aktörer. Det skulle dock visa sig att dessa företag inte hade så mycket att ge som man hade hoppats och som alla bubblor sprack även IT-bubblan. Internationellt skapade detta lågkonjunktur men i Sverige, där kronan var svag och räntorna låga, klarade man sig ganska väl undan krisen.

Finanskriget 2008 och efter

Tyvärr kom finanskrisen år 2008 att drabba även Sverige med full kraft. Den drabbade på ett internationellt plan på grund av höga skuldsättningar för banker, länder och privatpersoner och orsakade därav följande börsfall. Under år 2009 föll Sveriges BNP med mer än 5 %, vilket var det största fallet sedan första världskriget bröt ut. Ekonomin kom dock igen under 2010 och sedan dess har den sakta men säkert ökat. Vi befinner oss nu i högkonjunktur, sedan 2016.