Sveriges ekonomiska ställning i världen: dagsläget i Sverige

Den svenska ekonomin växte 2017 med ca 4,6 miljarder kronor, eller 2,3 %. Det tredje kvartalet 2018 var dock ett trendbrott då BNP sjönk med 0,2% för första gången sedan andra kvartalet 2013. På årsbasis förväntas dock BNP fortfarande öka beroende på hur fjärde kvartalet utvecklas. På konsumtionssidan står exporten för 45 % av BNP medan investeringar står för 26%. Produktionen av BNP:n fördelas till 80% av det svenska näringslivet och 20% av den offentliga sektorn.

Det svenska ekonomin ser fortsatt stark ut och den senaste undersökningen gjord av Konjunkturinstitutet pekar på positiva förväntningar. Barometerindikatorn som mäter stämningen i den svenska ekonomin pekade i december på 106, vilket är högre än det historiska snittet på 100. Dock har stämningen sjunkit något från tidigare i år och 2019 förväntas tillväxten avta något. Arbetslösheten har varit på strax över 6 % och beräknas ligga kvar på samma nivå trots en avtagande tillväxt.

Svensk ekonomi internationellt

Räknat från 1970-talet fram till nu har den svenska ekonomin växt i lägre takt än snittet av övriga OECD-länder. Räknat från mitten av 1990-talet och framåt ligger den svenska tillväxten tvärtom något högre än OECD-snittet med en genomsnittlig tillväxt på 2,6 %. På välståndsligan, ett mått som räknar på den reala köpkraften, har Sverige halkat ned några placeringar. På 1970-talet låg Sverige på fjärde plats medan landet nu ligger Sverige på en tolfte plats.

Före Sverige i välståndsligan hittar vi en mängd europeiska länder, som Luxemburg, Irland, Schweiz och Norge men också USA och Australien. Ser man däremot på den totala bruttonationalprodukten hamnar Sverige på plats 22 i listan över världens största länder. Det är en bra plats för ett så pass litet land och Sverige har att mäta sig med länder som har långt mycket större förutsättningar för att bygga en kraftig ekonomi.

Exportandelen

Tittar man på exportandelen har Sverige ett värde som ligger över OECD-genomsnittet, och något över genomsnittet inom EU. Det land med den största andelen export i sin BNP är Luxemburg, som ligger långt före tvåan Irland. 45,3 % av den Svenska BNP:n bestod 2016 av export, vilket är att jämföra med Luxemburg vars exportandel sträcker sig upp mot otroliga 230 %, följt av Irland på inte heller så pjåkiga 120 %.

Det går att observera en generell skillnad mellan större och mindre länder när det kommer till exportandelen. Eftersom Sverige är ett relativt litet land i jämförelse med många andra länder finns det också ett stort behov av export. Större länder har inte lika stort behov av export eftersom deras inhemska marknader är större. I jämförelse med länder som exempelvis Japan och USA är den svenska exportandelen av BNP:n enorm.

Den svenska exportandelen i ett jämförande perspektiv

Sverige har stora naturtillgångar, vilket också gör att det finns en potential för en lukrativ exportverksamhet. Bland annat järn och skog är råvaror som svenska företag länge har haft som sina huvudsakliga inkomstkällor när det kommer till att exportera varor utomlands. Det hade inte gått att göra pengar ur dessa varor om det inte vore för exporthandeln, eftersom det inte finns en tillräckligt stor efterfrågan på dem inom landets egna gränser.

När det kommer till de länder som ligger högst i listan på exporthandel, Luxemburg och Irland, handlar det dock i första hand inte om råvaror, utan om export av tjänster. Luxemburgs export av varor är ungefär lika stor som Sveriges. Den svenska exportandelen har också varierat i storlek något genom åren. Efter 90-talskrisen kom exporten att växa på allvar men redan under 70-talet fanns det faktiskt tendenser i denna riktning.

Arbetslöshet

Hur ser då den svenska arbetslösheten ut i ett internationellt perspektiv? Den ligger något under EU-genomsnittet. Den lägsta arbetslösheten inom unionen hittar vi i Tjeckien och den ligger på låga 2,2 %. Den högsta arbetslösheten i EU är i Grekland på hela 18,9 %. Därefter kommer Spanien på 14,8% och genomsnittet i EU ligger på 6,7 %. Japan och Island, som båda är rika länder utanför EU, har en arbetslöshet på 2,4 % respektive 2,6 %.

Kronans värde

I november 2018 var en dollar värd cirka 9 svenska kronor. Den svenska kronan har idag en rörlig växelkurs, vilket betyder att den fluktuerar beroende på utbud och efterfrågan. Detta kan kontrasteras med hur det såg ut före 1992, då den var knuten till ecun, föregångaren till euron. Svenska kronans värde i relation till euron har varit relativt stabilt historiskt sett, med undantag av finanskrisen som drabbade stora delar av världen 2008.