En historia om svensk ekonomi – dagensmojligheter.se

När det kommer till svensk ekonomi har exporten till andra länder har alltid varit en viktig beståndsdel. Redan på slutet av 1200-talet blev bergsbruken och brytningen av järnmalm och koppar ett sätt för penninghushållen att öka i antal och gav ekonomin en skjuts framåt. Svensk järnmalm och koppar kom även att bli en del av den långväga handeln utanför Sverige, genom den tyska Hansan slöt Sverige handelsavtal och omfattningen av svensk export ökade därmed under 1300-talet.

Industrialiseringen av de svenska bergsbruken kom sedan att innebära att omfattningen, kvaliteten och exporten kunde öka avsevärt under 1500-talet. Två viktiga förändringar möjliggjorde svensk exports snabba ökning och omfattning vid Gustav Vasas regeringstid i Sverige. Detta var framställningen av tackjärn och införandet av masugnar, vilket ledde till att omfattningen och kvaliteten av svenskt järn kunde säkerställas. Järnet blev den absolut viktigaste exportvaran. Det beräknas att exportvärdet för järn fördubblades under tidsperioden 1550 och fram till 1600-talet.

Trä, malm och koppar

Sveriges nationalekonomi kom att bestå av trä, malm och koppar vilket ledde till att exporten femdubblas under 1600-talet. En viktig aspekt av den svenska expansionen på handelsmarknaden var att svenskt järn höll en mycket hög kvalitet, men också koppar hade en betydande roll för svensk ekonomi. Koppar användes för bland annat mynttillverkning, byggandet av koppartak och framställningen av olika beslag. Utan Sveriges naturresurser samt nyttjandet av dessa skulle svensk nationalekonomi inte kunnat expandera och blomstra.

Nästa steg för den svenska ekonomin tog fart under andra delen av 1700-talet, den så kallade jordbruksrevolutionen. Detta kännetecknar för övrigt hela Europa under samma tidsperiod. Tillväxten ökade genom nyodlingar, sammanslagningar av jordlotter, arbetsfördelning och kapitaltillväxt. En tidig form av industrialisering skedde även inom textilproduktion och jordbruksproduktionen. Detta ledde till att Sveriges befolkning i en lite större utsträckning än tidigare gick från att ha varit självförsörjande hushållsenheter till att bli löntagare och uppbringa penninginkomster.

Svensk industri efter andra världskriget

Nästa steg i Sveriges industrialisering kom under hela senare hälften av 1800-talet. Nästa riktigt stora uppsving för svensk ekonomi blev efter andra världskriget och återuppbyggandet av Europa. Sverige var skonat från världskrigets bombningar genom neutralitetsprincipen och som resultat kunde svensk industri, infrastruktur och arbetskraft direkt gå på full export efter krigets slut år 1945. Europas behov av stål och trä var enormt för återuppbyggandet av infrastrukturen, byggnader och industrier vilka sönderbombats under kriget.

Det finns ett direkt samband mellan svensk industri och återuppbyggandet av krigets Europa. Svensk industri gick verkligen på högvarv; det skedde en rekordsnabb tillväxt under 1950-talet fram till 1970-talet. På 20 år kunde Sveriges BNP per capita nästan komma att fördubblas. För svensk ekonomi var neutralitetsprincipen och att inte ta något av ländernas parti under andra världskriget en riktig vinstaffär. När sedan freden och återuppbyggandet skedde i Europa kom svensk industri att blomstra.

Svenska musikundret – och spelundret

Svensk ekonomi bygger dock inte endast på naturresurser, vad det gäller kultur har svensk musik hyllats världen över. De senaste 40 åren har även den svenska musikexporten kommit att beskrivas som “det svenska musikundret”. Alltsedan superstjärnorna i ABBA under 1970-talet satte Sverige på hitlistorna världen över, har stjärnorna, producenterna och banden avlöst varandra, Roxette, Ace of Base, The Cardigans, Max Martin, Swedish House Mafia och Avicii – listan på svenska artister som sålt platina kan göras väldigt lång.

Andra stora exportframgångar har den svenska spelbranschen haft vad det gäller dataspel. Speltillverkare har de senaste åren kallats “det svenska spelundret” och har haft stora exportframgångar. Dataspelsbranschen omsatte bland annat 14,7 miljarder kronor år 2017. Intäkterna har femdubblats på fem år och det svenska spelundret gör skäl för namnet. Idag beräknas över 5 000 heltidsanställda inom dataspelsbranschen. Att detta är bra för svensk ekonomi råder det inga tvivel om och framtiden ser ljus ut för svenska dataspelsbranschen.

Ericsson, H&M och Spotify

Sverige har även varit innovativa inom IT, mobiltelefoni och streamingtjänster. Svenska företaget L M Ericsson är en av världens största tillverkare av mobilkommunikationsnätverk och -utrustning. Vad L M Ericsson betytt för svensk ekonomi är svårslaget, företaget startade redan år 1876 och hade under en period kring början av 2000-talet cirka 110 000 anställda. Idag är den siffran dock betydligt lägre. Andra riktigt företag som bidragit till svensk ekonomi och skapat arbetstillfällen är Spotify, IKEA och klädjätten H&M.

Svensk ekonomi idag

Sverige har idag inte en tillräckligt stor population inom landets egna gränser för att säkra ekonomisk tillväxt och arbetskraft. Men arbetskraftsinvandringen och exporten av varor har bidragit till den svenska ekonomins tillväxt. Konjunkturläget har dämpats en del de senaste året, en anledning är Storbritanniens Brexit. Basekonomin för svensk industri är fortfarande trä, papper och järnmalm, hela Kiruna stad flyttas bland annat för att få ut mer järnmalm – LKAB ägt av staten ger nytt klirr i statskassan.