Den svenska kronan

Sveriges officiella valuta är kronan. Den delas upp i mindre delar om 100 öre, en värdeenhet som sedan 2010 inte längre finns representerad på mynt. Valutan infördes som en gemensam sådan tillsammans med Danmark 1873. Två år senare blev även Norge en del av valutaunionen. Den varade som bekant inte, utan bröts upp, och idag är de olika skandinaviska kronorna självständiga nationella valutor, som dock står i beroendeställning till varandra.

Sverige är en del av EU, men använder inte euron, vilket blev klart efter en folkomröstning som hölls 2003. Istället har man valt att fortsätta använda kronan som den nationella valutan. Den svenska kronan firar alltså lite drygt 100 år som självständig valuta, då den skandinaviska myntunionen bröts upp 1914. Under denna tid har den svenska kronan haft en lång tid av överläge gentemot de andra kronorna, även om den nu har försvagats.

Revalveringar och devalveringar

Efter att andra världskriget tog slut revalverade man den svenska kronan med 14 %, och den kom då att bli 10-15 % mer värd än de andra skandinaviska kronorna. Ungefär 45 år kom den att bevara detta överläge. Under 70-talet började man dock devalvera den svenska kronan i ett försök att stärka den utländska köpkraften av svenska exportvaror, och på så sätt få den svenska exporten att öka i storlek.

1982 devalverade man den svenska kronan med inte mindre än 16 %. Den hade på denna tid en fast växelkurs kopplad till en rad andra valutor, vilket kom att ändras 1992. Under 90-talskrisen kom förtroendet för den svenska kronan på svaj, och man valde därför att höja dagsräntan med hela 500 %, vilket tillfälligt stabiliserade kursen. Sedan 1992 har den svenska kronan berott på utbud och efterfrågan på marknaden.

Växelkurs och minskad kontantanvändning

Kronan har varit stabil sedan eurons införande, vilket skedde 1999. Mellan 8,04 och 11,80 kronor har en euro kostat. När det gäller dollarn, så har den svenska kronan blivit mycket starkare under de senaste åren. Det finns en trend som går mot mindre och mindre användning av kontanter i landet, och man tror att samhället framåt 2030 kommer att vara helt kontantfritt. Istället använder man kort, Swish och internetbank för betalningar med den svenska kronan.

Kontantminskningen är en utveckling som banker välkomnar och påskyndar. Detta eftersom hanteringen av fysiska pengar är dyrare än den med digitala pengar. Kontanternas utseenden och valörer har förändrats över tid, och idag finns i mynt enkronan, tvåkronan, femkronan och tiokronan. I sedlar förekommer valörerna 20, 50, 100, 200, 500 och 1 000 kronor. Det har som högst funnits en sedel värd 10 000 kronor, som idag dock är ogiltig.

Den svenska kronans valutakurs

Eftersom den svenska kronan sedan 1992 har rörlig växelkurs har den fluktuerat över tid. Den är inte knuten till någon annan valuta, utan dess värde beror helt och hållet på utbud och efterfrågan. Trots detta har dess kurs i jämförelse med euron varit någorlunda stabil ända fram till finanskrisen 2008. När det kommer till dollarn har den svenska kronan däremot skiftat kraftigt i värde, både före och efter finanskrisen 2008.

Vad bestämmer då den svenska kronans växelkurs? Precis som andra valutor, beror den på hur de finansiella marknaderna förändras. En faktor som är avgörande för den svenska kronans värde är därför Riksbankens reporänta. När Riksbanken väljer att sänka räntan, kan det göra att värdet på den svenska kronan minskar. Detta eftersom efterfrågan på den svenska kronan minskar, då avkastningen på värdepapper som är kopplade till valutan blir mindre. Kapital tenderar då att flytta utomlands.

Vad påverkar kronans värde?

Något som också tenderar att påverka värdet på den svenska kronan är förväntningar på framtiden. Är vi i ett läge då många investerare är pessimister vad gäller utvecklingen inom ekonomin, så kommer detta att märkas på kronan genom att dess värde sjunker. Detta eftersom ingen vill investera, och ekonomin på så vis stagnerar, eller till och med går bakåt. I orostider tenderar också marknadsaktörer att investera i marknader med starkare valutor.

Korta förändringar i orostider

Under orostider kan man ofta på kort tid se hur de större valutorna ökar i värde. Detta eftersom investerare lägger sina kort på dessa då det tycks vara ett säkrare val. Det syns också ofta då att mindre valutor, som den svenska kronan, minskar kraftigt i värde. Detta var möjligt att observera i början av finanskrisen 2008 men kom dock senare att stabiliseras, och idag fluktuerar såväl euron som dollar, gentemot kronans kurs.